22: Ormen

Titel: Ormen
Författare: Stig Dagerman

Språket i den här romanen är något av det häftigaste jag någonsin har läst! Flera gånger måste jag stanna till och suga på en del formuleringar, bara för att de är så... bra! (Att jag inte kan komma på ett bättre ord än så! Jag skyller på att jag har sommarlov.)

Innehållet däremot tog det ganska lång tid för mig att komma in i. Det känns på något vis som att språket är det viktigaste och att resten har hamnat i skymundan. När jag har läst ett tag - närmare bestämt långt mer än hälften av boken - börjar jag förstå. Och så snart jag läste ut Ormen kände jag ett starkt behov av att läsa den igen. Då förstod jag ju äntligen storheten!

I kommentaren på slutet finns en mängd citat från recensioner som boken fick när den var nyutkommen . Jag väljer att citera Artur Lundkvist (publ. 1945)

Hans [Dagermans] roman "Ormen" är motivistiskt splittrad men uppvisar i gengäld
en intressant tematisk sammanhållning. Temat gäller den bottenångest och djupt
rotade fruktan som frodas också i det svenska folkhemmet.

21: På Y-fronten intet nytt

Titel: På Y-fronten intet nytt: eller jakten på den nya mansrollen
Författare: Peter Eriksson

En bok som väl kan sägas ta upp mansrollen (-rollerna) idag.

Väldigt underhållande skriven (tycker jag bara för att hans språk ligger ganska nära mitt...) och över huvud taget en bok som jag gillade. Den tar upp en del saker som jag tänkt på förut, och redde ut en del som jag inte har förstått.

Tyvärr lär väl knappast någon som bör läsa den här boken göra det. Jag kan tänka mig att den är för lam för de redan frälsta och för omvälvande för motståndarna.

20: Raskens

Titel: Raskens
Författare: Vilhelm Moberg

Vad gör man om man har lite tråkigt en dag?

Jo, man tar en bok ur Barbatönts bokhylla och läser den!

I det här fallet råkade det bli Raskens... Kanske lite roligare som TV-serie, men bra bok också.

Jag personligen är (och har framförallt varit, som elvaåring sträckläste jag Invandrarserien) rätt förtjust i sådana här misäriga skildringar av fattigsverige.

19: Stenhuggaren

Titel: Stenhuggaren
Författare: Camilla Läckberg

En (trots sitt otrevliga innehåll) behaglig och välskriven deckare.

"Klassiskt oklassiskt" polisdrama, med tidstypisk sömnsvårigheter-på-grund-av-nykläckt-bäbis-realism.

Lite klantigt av mig att inte läsa seriens första bok först, men så kan det gå när man får julklappar av mamman som har glömt att avbeställa från bokklubben...

18: Livets skafferi

Titel: Livets skafferi
Författare: Alexander McCall Smith

När litteraturkursen tog slut kastade jag mig ganska raskt över en av julklappsböckerna.

Detta är en fortsättning på Damernas detektivbyrå - en skön deckare som utspelas i Botswana! Både roligt och intressant med annorlunda både miljö- och personskildringar. Jag gillade Damernas detektivbyrå, och jag gillade den här!

17: Kvinnor och äppelträd

Titel: Kvinnor och äppelträd
Författare: Moa Martinsson

Jag vill verkligen tycka om den här boken!

Men det går liksom inte. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men något gör att jag inte tar åt mig den hemska berättelsen.

16: Förvandlingen

Titel: Förvandlingen
Författare: Franz Kafka

Jag vet inte om det är helt korrekt att kalla Förvandlingen för en charmig berättelse.

Näe, det kan det väl knappast vara.

Men jag tänker göra det i alla fall! I alla fall kalla den stundtals mycket charmig.